Lisa Jisei

Om ortorexi

Att, som Lisa Jisei, leva med en ohälsosam och i förlängningen livsfarlig fixering vid träning och hälsa kallas ortorexi. Under flera år präglades Lisas liv av träningshets mot ouppnåeliga mål, en kamp för att försöka lindra ångest och samtidigt hemlighålla sitt sjukdomstillstånd för omgivningen. Genom Lisas beskrivningar av sin svåra väg tillbaka, sitt sökande efter vård och förståelse, inser vi att kunskapen om sjukdomen är begränsad men livsviktig. Att leva med ortorexi, diagnosen som egentligen inte finns, är komplicerat i ett samhälle genomsyrat av krav på hälsa och perfektion.

 

INNEHÅLL
Vad är ortorexi?
Vård och syn på ortorexi
I Sverige och i världen
Tecken på ortorexi
Var kan man vända sig för hjälp?
Vill du läsa mer?
Frågor och svar

 

Vad är ortorexi?

Själva ordet kommer av grekiskans orthós som betyder rätt, och orexsis som översätts som hunger. Tillståndet uppmärksammades och namngavs först av den amerikanske läkaren Steven Bratman, efter att han mött allt fler patienter som uppvisade tecken på fixering och tvång vid hälsosam mat och överdriven motion. Ofta handlar ortorexi till en början om en vilja att äta och träna hälsosamt, men när element av tvång infinner sig blir det nyttiga ohälsosamt och sjukligt. Att vara sjuk, träningsfixerad och överhälsosam, leder till att det övriga sociala livet begränsas och känns oviktigt – det är till slut bara den starka drivkraften att äta och träna ”rätt” som får plats. 

Ortorexi anses vara en i sammanhanget ny ätstörning, och innebär att den sjuke sätter upp strikta regler för mat och träning. Det kommer ofta att handla om att bara vissa födoämnen är tillåtna (ofta prioriteras proteiner på bekostnad av kolhydrater), och inte sällan eskalerar träningsmängden snabbt från det normala. Experter menar att ortorexi är en variant på anorexi, med den skillnaden att viljan att bli smal ersatts av en önskan om kroppskontroll och ett hälsosamt levnadssätt. Det är med andra ord inte utseendet som skvallrar om en inneboende överhälsosamhet; ortorektikern kan upplevas normalviktig fastän träningshetsen och matfixeringen styr tillvaron. Detta leder till att effekterna av anorexi och ortorexi kan vara likartade, fastän motivationen är vitt skild; anorektikerns självsvält och ortorektikerns regelmässiga uteslutande av vissa födoämnen kan i bägge fall leda till svår näringsbrist och en överansträngd kropp.

Att lida av ortorexi innebär ofta en fixering vid mat gällande kvalitet och renhet. Den sjukes självkänsla är direkt kopplad till förmågan att äta hälsosamt, och hen kan till en början ofta känna sig överlägsen i förhållande till andra och deras matvanor. Effekten av ortorexin blir dock att den drabbade (under den akuta sjukdomsperioden)helt förlorar sin förmåga att äta på intuition; att känna och förstå hunger, mättnad och portionsstorlekar. Vad som kan betraktas som ett ”normalt” sätt att äta är just då omöjligt för ortorektikern att förstå. Istället är det de egna reglerna som styr, och ofta gör den sjuke tydliga planeringar och scheman över sin mat och träning. Och vid de tillfällen då de egna reglerna och ritualerna bryts, upplevs ångest, och för att dämpa denna kan hen försöka kompensera sitt avsteg med ännu striktare motion och matintag.

 Tillbaka till toppen ↑

Vård och syn på ortorexi

Ortorexi är att betrakta som ett relativt nytt fenomen och samhällsproblem, men trots ökad uppmärksamhet i massmedia finns inte ortorexi som egen diagnos inom sjukvården, och väldigt lite forskning finns inom området. Istället bedöms den sjuke att lida av ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation), vilket innebär att förhållningssättet till mat, träning och kropp är sjukt men inte passar inom ramen för övriga ätstörningar. Experter som menar att ortorexi är en variant av anorexi, anser att en ny diagnos är tveksam. När man bedömer en patient att lida av ortorexi gör man det baserat på att tillståndet/beteendet är långvarigt och inte enbart förekommande under en övergångsperiod, samt har en stark negativ inverkan på individens liv.

 Tillbaka till toppen ↑

I Sverige och i världen

Under det senaste året har diskussioner om ortorexi, överträning, träningshets och en överdriven hälsofixering, förts i svenska media i större utsträckning än tidigare. I diskussionerna har sociala mediers påverkan och det ökade intresset för träning och hälsa behandlats. Dock finns det, som tidigare nämnts, hittills för få studier inom området för att man ska kunna dra definitiva slutsatser av statistiken. Om man istället ser till amerikanska inlägg kring ämnet ortorexi, fokuserar man i dessa mer på den överdrivna hälsosamheten gällande ”ren” mat, i motsats till mat som kan vara farlig för hälsan (tillsatser, smittor, bakterier).

 Tillbaka till toppen ↑

Tecken på ortorexi

Källor: 

National association of Anorexia nervosa and associated disorders

National Eating Disorders Association

National Eating Disorders Association, Orthorexia nervosa (handout)

Orthorexia nervosa: A preliminary study with a proposal for diagnosis and an attempt to measure the dimension of the phenomenon

Ortorexi – är du sjukligt hälsosam?

Ortorexi – när nyttigt blir sjukligt

1177 Vårdguiden, Ätstörningar

 Tillbaka till toppen ↑

Var kan man vända sig för hjälp? (några exempel)

BUP – Barn och Ungdomspsykiatri (för barn och ungdomar upp till 17 år)

Frisk och FriRiksföreningen mot ätstörningar (anordnar även anhöriggrupper)

KÄTS – Kunskapscentrum för ätstörningar (här kan du ställa dina egna frågor och få svar, samt söka behandlingsalternativ i Sverige)

Tjejjouren – råd, stöd och möjligheter för dig som är tjej att ställa frågor via mail och chatt

Ylab – privat företag med fokus på wellcare och med särskild kunskap gällande behandling av ortorexi

1177 Vårdguiden – sjukvårdsrådgivning (här finns länkar till vårdinstanser i ditt län)

 Tillbaka till toppen ↑

Vill du läsa mer?

Böcker

Bli vän med kroppen & maten – en bok om ätstörningar (Camilla Porsman Reimhult, Fitnessförlaget, 2005)

Mål i Mun: idrott och ätstörningar (Isabella von Hofsten, Gisela van der Ster, Atlet & diet, 2014)

Ortorexi – fixering vid mat och träning (Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko, SISU idrottsböcker, 2014)

Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel (Gisela van der Ster Wallin, Anna-Carin E Lindskog, Alfabeta, 2000)

 Tillbaka till toppen ↑

Frågor och svar

Läs ett smakprov av boken på smakprov.se


| © Lisa Jisei