Lisa Jisei

En liten portion på en instagram-tallrik

liten portionJag tänker det alltid när jag ser instagram-tallrikarna rulla förbi. En ensam potatis, en liten bit lax och tre broccoliträd och ett litet utrop om att middagen är serverad. Portionen är så liten, orimligt liten. Jag tänker på hur det ser ut när de flesta äter utan att tänka på det… Ett lass med pasta som håller på att trilla över kanten, inga broccoliträd och kanske en god macka till. På instagram är portionerna så små… så små… Samtidigt tänker jag att de flesta nog tar tre portioner till och samma goda macka, men det får inte vara med på bild. För det är något med det här offentliga ätandet. Hur vi lägger upp små miniportioner, äter sallad när människor ser på och tar ett äpple istället för kakan på rasten. Hur vi sen kommer hem så hungriga att vi tömmer brödkorgen på formfranska, äter choklad i bilen på vägen hem och tömmer kylen när barnen har somnat. De pyttesmå portionerna på instagram talar om skammen. Skammen för att äta en vanlig portion. Antingen van att äta för lite och med en kropp som får ta stryk av det. Eller för att man inte äter som vanligt offentligt, utan hetsar i ensamhet. Sallad med andra, kolhydratkaos i ensamhet. Skammen på instagram lyser som en röd lampa och jag undrar hur många brödkorgar och flingpaket som töms ikväll. I ensamhet. I skam. I ångest.

Spåra från din sida.

| © Lisa Jisei