Lisa Jisei

På gymmet är jag 100 % arrogant

100-arrogantJag kommer till gymmet, möter upp min PT och säger några korta ord. Jag plippar mitt träningskort och går och låser in mina saker. Sen går jag mot min första maskin och börjar träna enligt programmet. Jag får justeringar, och lite tryck och instruktioner från Pt:n. Samtidigt ser jag i ögonvrån hur de andra gör. De går runt och pratar med varandra, klappar varandra på axeln, de börjar prata med en bekant. Det finns alltid människor i gymmet jag känner …

Jag zoonar ut

img_4460Som för så många andra går många saker i min vardag går per automatik. Händerna bara rör sig och fötterna går dit de ska. Det är inte alltid man behöver tänka, några saker går helt automatiskt. Jag kan prestera på en ganska hög nivå även de stunder när jag mår som sämst. För många är det nog svårt att se att jag inte mår bra när jag gör allt det jag brukar, det är kanske en träningssak. Jag kan vara …

Jag är också deppig

img_4395Plötsligt blir jag svart innanför ögonen. Det är som att någon släckt lampan. Hösten, mörkret, regnet, ändring av träningspass, kritik… Mycket är det som kan få världen att tumla runt. Jag deppar till, läser in allt nattsvart jag kan i vad som än sägs. Allt som är fel beror på mig, jag presterar inte tillräckligt bra, är inte tillräckligt snäll och dessutom tjock. När det sistnämnda landar vet jag att det är dags att strama upp mig lite. Nu är …

Psst… Ska jag berätta en hemlighet?

psstOfta träffar jag människor som tycks både säkra och osäkra på om någon i deras närhet är sjuka eller om de faktiskt är så friska som de säger. Det behöver inte vara så komplicerat som man tror. En person som du vet har haft ätstörningar, har koll mat och manipulation. En person med ätstörningar som du sett i flera olika kroppstorlekar und
er åren, har förmodligen bra koll på vilken typ av kost, träning eller kompensation som krävs för vilken …

Att bli igenkänd som ”ortorektikern”?

svtFrågan kommer titt som tätt, efter att kameran eller mikrofonen stängts av… Det är klart att tanken ibland träffar mig, när jag blir igenkänd som ”hon som är sjuk”. Även den här gången kom frågan efter att kameran stängts av kom samma fråga av reportern från SVT. Hur känns det att bli igenkänd utifrån att vara är uttalat sjuk i Ortorexi? Är det inte jobbigt? Hur kan du prata så öppet om något som är så privat?

Det är nog …

| © Lisa Jisei