Lisa Jisei

”Misslyckad-oönskad-människa-filtret”

img_5187Dagar som går, jobb, hämtning, lämning, middag och tandborstning. Allt går som det brukar även i de sämre perioderna. För trots allt kan jag oftast jobba som vanligt och vara en ganska hyfsad mamma. Jag kan vara en helt okej vän och en acceptabel kollega, även i de perioder jag inte mår lika bra. För jag faller inte ner i ett svart hål längre, det gör jag inte. Men i stunder blir det svart. Det händer sällan på jobbet eller …

Det är helt fantastiskt va?

img_4881– Hur är det Lisa?

– Kanon! Svarar jag och gör tummen upp.

Då vet han alldeles säkert att det är skit. Det korta ”kanon” och en tumme upp betyder att jag inte vill prata om det. Det är mitt kortaste sätt att säga ”Jag mår som en påse bajs men jag vill vara ifred”.

– Ah, okej.. Det är helt fantastiskt va? Du mår som en discoprinsessa va? Skrattar han och gör referensen till den glittrigt lyckade discoytan.

Sen …

På gymmet är jag 100 % arrogant

100-arrogantJag kommer till gymmet, möter upp min PT och säger några korta ord. Jag plippar mitt träningskort och går och låser in mina saker. Sen går jag mot min första maskin och börjar träna enligt programmet. Jag får justeringar, och lite tryck och instruktioner från Pt:n. Samtidigt ser jag i ögonvrån hur de andra gör. De går runt och pratar med varandra, klappar varandra på axeln, de börjar prata med en bekant. Det finns alltid människor i gymmet jag känner …

Jag zoonar ut

img_4460Som för så många andra går många saker i min vardag går per automatik. Händerna bara rör sig och fötterna går dit de ska. Det är inte alltid man behöver tänka, några saker går helt automatiskt. Jag kan prestera på en ganska hög nivå även de stunder när jag mår som sämst. För många är det nog svårt att se att jag inte mår bra när jag gör allt det jag brukar, det är kanske en träningssak. Jag kan vara …

Jag är också deppig

img_4395Plötsligt blir jag svart innanför ögonen. Det är som att någon släckt lampan. Hösten, mörkret, regnet, ändring av träningspass, kritik… Mycket är det som kan få världen att tumla runt. Jag deppar till, läser in allt nattsvart jag kan i vad som än sägs. Allt som är fel beror på mig, jag presterar inte tillräckligt bra, är inte tillräckligt snäll och dessutom tjock. När det sistnämnda landar vet jag att det är dags att strama upp mig lite. Nu är …

| © Lisa Jisei